Typ av projekt:  Kulturbyggnad 

Arkitektbyrå: ALA Architects 

Huvudsponsor: Helsingfors stad 

Byggnadsår: 2018 

Material: Trä, glas och betong 

Yta: 17 100 m² 

Priser:

• Public Library of the Year 2019 
• Pris för bästa metallstruktur 2018 
• AZ Awards – publikpriset 
• European Steel Design Award 
• Best in Heritage Project of Influence Award 2020
• Nominerat till Mies van der Rohe-priset 2019 

Om staden/regionen

Tanken med projektet var ursprungligen att skapa en byggnad som kan fungera som ett självständigt stadsområde mitt i staden och som är öppen, säker och gratis för alla. 

Bibliotekets strategiska läge mittemot Riksdagshuset var ett avsiktligt val för att symbolisera länken mellan makten och folket. Biblioteket är placerat mitt i stadens kulturkvarter, i närheten av olika framstående institutioner. 

Helsingfors utlyste en arkitekttävling om utformningen av det framtida biblioteket med fokus på att det skulle vara hållbart och smälta in i stadsbebyggelsen. 

Om projektet

Namnet Ode (Oodi på finska) valdes som en hyllning till staden och dess invånare, och speglar bibliotekets roll som en hyllning till kultur, kunskap och demokrati. 

Biblioteket består huvudsakligen av allmänna utrymmen och erbjuder många olika tjänster. Besökarna kan delta i en rad aktiviteter och ägna sig åt olika intressen. Ode fungerar som en ständigt föränderlig plattform för lärande och personlig utveckling för både invånare och besökare i Helsingfors. 

Rent arkitektoniskt är bibliotekets funktioner uppdelade på tre våningsplan: en livlig bottenvåning, en mellanvåning med multifunktionella lokaler och en lugn övervåning. Formgivningskonceptet går ut på att förbinda de tre planen. Byggnadens glasfasad skapar också en förbindelse mellan de allmänna utrymmena på bottenvåningen och torget framför biblioteket.  På den tredje våningen råder en traditionell biblioteksatmosfär och där finns också en balkong med utsikt över Helsingfors. 

Mellanvåningen är det mest intima utrymmet där lokalerna är inhysta i en svängd träkonstruktion. Konstruktionen utvidgas vertikalt i byggnadens båda ändar så att det skapas förbindelser mellan våningarna. 

Vilka är projektets kvaliteter?

• I tävlingsreglerna lade man stor vikt vid att det framtida biblioteket skulle integreras i den omliggande stadsmiljön vid Tölöviken, som är känd för kulturella sevärdheter och rekreation. 
• Byggnaden är nZEB (nästan energineutral enligt EU:s klassificering). Under byggprocessen användes lokala material och man tog hänsyn till lokala klimatförhållanden. 
• Principer för utformning av tjänster tillämpades för att förbättra besökarnas upplevelse, bland annat när det gäller skyltning, möbler och material. Biblioteksteamet fortsätter att involvera volontärer i planeringen av nya servicekoncept och ändringar i inredningen.  
• För att lyfta fram värdet av jämlikhet har Ode könsneutrala toaletter som gör det lättare för barn och föräldrar att använda dem. 

Styrning och ledning

Biträdande borgmästaren för kultur- och fritidssektorn ledde den högsta ledningsgruppen och flera andra ledningsgrupper deltog också under byggnadsarbetet. 

För närvarande har biblioteket 64 anställda, men många andra bidrar direkt eller indirekt till verksamheten. 

Budget och finansiering

Cirka 93 miljoner euro anslogs till det fysiska byggnadsarbetet och ytterligare uppskattningsvis 2 miljoner euro öronmärktes för planering, projekt och därmed sammanhängande utgifter. Helsingfors stad bidrog med 69 procent av finansieringen och resten kom från statliga medel. 

Hur man lyckas med sitt projekt

• När ni fastställer utvärderingskriterierna för en arkitekttävling bör ni utöver de arkitektoniska inslagen lägga stor vikt vid att byggnaden ska smälta in i den omliggande stadsmiljön. Andra kriterier är användbarhet, hållbarhet (energieffektivitet) och praktisk genomförbarhet.  
• Ta vara på invånarnas idéer och feedback i planeringen och utformningen av den nya byggnaden, till exempel genom evenemang, workshoppar, internetplattformar och kampanjer. 
• Se till att serviceutbudet och utformningen hela tiden utvecklas och ändras, t.ex. genom deltagarbaserad budgetering till pilotprojekt.