Enligt EUF-fördraget ska EU främja den kulturella mångfalden i EU i sina internationella förbindelser. EU är part i Unescos konvention från 2005 om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar, den viktigaste lagstiftningen på detta område.

Sedan 2007 har främjandet av kulturen som ett centralt inslag i EU:s internationella förbindelser varit ett av de tre huvudsakliga målen för den europeiska kulturagendan. Detta åtagande förnyades 2018 som en del av den nya europeiska agendan för kultur.

EU:s externa strategi för kulturen

För att kunna ta fram en effektiv strategi för kulturella förbindelser har kommissionen gjort följande:

• Genomfört en omfattande kartläggnings- och samrådsprocess i 54 olika länder i samband med den förberedande åtgärden ”kultur i EU:s yttre förbindelser”, med stöd från kulturinstitutioner och kulturorganisationer. Detta ledde till en serie landsrapporter, en slutrapport och rekommendationer om hur ett strategiskt förhållningssätt till kultur kan utarbetas på EU-nivå.
• Samrått med viktiga aktörer om mervärdet, möjliga mål och principer som ligger till grund för ett mer strategiskt förhållningssätt till kultur i EU:s yttre förbindelser.

Detta arbete låg till grund det gemensamma meddelandet Mot en EU-strategi för internationella kulturella förbindelser, hörnstenen i EU:s internationella kultursamarbete. Strategin har tre huvudmål:

1. Ta tillvara potentialen i den kulturella och kreativa sektorn för hållbar social och ekonomisk utveckling

Kulturen är en källa till jobb och tillväxt för alla och världshandeln med kreativa produkter har fortsatt att öka de senaste åren, trots den ekonomiska osäkerheten.

2. Främja fred och motverka radikalisering genom interkulturell dialog

Interkulturell dialog kan skapa och främja förståelse inom och mellan samhällen. Den bidrar till att visa värdet av kulturell mångfald och mänskliga rättigheter.

3. Förstärka samarbetet om kulturarv

Kulturarvet är ett viktigt uttryck för kulturell mångfald som förtjänar att skyddas. EU kan spela en viktig roll för skyddet av kulturarv i hela världen genom att tillhandahålla utbildning, kompetensutveckling och kunskapsöverföring till partnerländer.

För att den nya strategin ska lyckas krävs ett engagemang från alla berörda parter, eftersom de spelar en aktiv roll. De berörda parterna är

• partnerländernas regeringar
• lokala kulturorganisationer och civilsamhället
• kommissionen
• EU:s utrikestjänst
• Europaparlamentet
• andra EU-institutioner
• EU-länderna och deras kulturinstitutioner. 

Inspirerade av denna ram har olika aktörer efterlyst ett strategiskt förhållningssätt till kultur i EU:s yttre förbindelser:

• EU-länderna antog rådets slutsatser om EU:s strategiska förhållningssätt, om kultur i EU:s yttre förbindelser och om kulturell mångfald och interkulturell dialog. Rådets nuvarande arbetsplan för kultur, som täcker perioden 2023–2026, har yttre förbindelser som ett av fyra prioriteringsområden.
• Den globala strategin för EU:s utrikes- och säkerhetspolitik har identifierat kulturell diplomati som ett nytt område för samordnade yttre åtgärder. Det nya europeiska samförståndet om utveckling erkänner kulturens roll som ett viktigt inslag och verktyg.
• Europaparlamentet, med sin resolution om de kulturella aspekterna i EU:s yttre åtgärder och sin förberedande åtgärd på detta område.
• Civilsamhället, särskilt genom initiativet More Europe.

Regionalt samarbete

EU främjar kulturellt samarbete och politisk dialog med länder utanför EU genom regionala grupper, internationella organisationer och anpassade förbindelser med enskilda länder.

Kandidatländer och potentiella kandidatländer

EU-programmet Kreativa Europa stöder Europas kulturella och kreativa sektorer. Hela regionen deltar i delprogrammet kultur i Kreativa Europa.

Instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA) hjälper länderna på västra Balkan att förbereda ett EU-medlemskap och underlättar samarbetet över gränserna med en kombination av bilateralt och regionalt stöd. Exempel på insatser som genomförts inom IPA är bland annat den riktade ansökningsomgången för projekt om kultursamarbeten med västra Balkan och den gemensamma kampen mot olaglig handel med kulturföremål i västra Balkan, som genomfördes gemensamt av EU och Unesco.

Byrån för tekniskt bistånd och informationsutbyte (Taiex) och Twinning-programmet.

Interreg B, som stöder transnationellt samarbete. Tre av dess program omfattar delvis västra Balkan (Adrion, Danube och Balkan-Medelhavet).

EU:s grannländer

Kultursamarbeten är en del av EU:s europeiska grannskapspolitik, som omfattar följande länder: Algeriet, Armenien, Azerbajdzjan, Belarus, Egypten, Georgien, Israel, Jordanien, Libanon, Libyen, Marocko, Moldavien, Palestina, Syrien, Tunisien och Ukraina.

Kulturprojekt finansieras inom det europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrumentet.  Detta instrument omfattar bilaterala, regionala och gränsöverskridande samarbetsprogram, byrån för tekniskt bistånd och informationsutbyte (Taiex) samt Twinning-programmet.

EU-programmet Kreativa Europa 2014–2020 utvecklade samarbetet genom att tillåta länder att delta fullt ut under förutsättning att de uppfyllde nödvändiga villkor. Armenien, Georgien, Moldavien, Tunisien och Ukraina blev medlemmar i programmet.

Det södra partnerskapet

EU:s förbindelser med regionen styrs av det europeiska samförståndet om utveckling, EU:s globala strategi och den reviderade europeiska grannskapspolitiken. Det regionala strategidokumentet för de södra länderna 2014–2020 har skapandet av detta partnerskap som ett av målen, med betoning på stöd till det civila samhället och förbättrade möjligheter till utbyten och kontakter mellan människor, med särskild inriktning på ungdomar. En av prioriteringarna i det fleråriga regionala vägledande programmet för de södra länderna är att stärka motståndskraften och främja stabilitet, även för kultur och ungdomar.

Detta ledde till finansieringen av ett nytt program till stöd för ungdomar och kultur i det södra grannskapet. Programdelen för ungdomar ska främja ungdomars aktiva deltagande i uppbyggnaden av inkluderande och demokratiska samhällen genom Safir-projektet. Programdelen för kultur ska främja kulturen som en drivkraft för sysselsättning, demokratisering, tolerans och motståndskraft i regionen. Före 2018 bidrog det regionala programmet Med-Culture till utveckling och förbättring av kulturpolitik och praxis inom kultursektorn i nio partnerländer i södra Medelhavsområdet.

Det östliga partnerskapet

EU:s östliga partnerskap fungerar som en inramning för kultursamarbeten inom den multilaterala plattformen 4 om kontakter mellan människor.

EU4Culture-programmet ska stärka kopplingarna mellan kultur, ekonomisk tillväxt och främjandet av interkulturell dialog och interkulturella erfarenheter.

Det östliga partnerskapets kulturprogram har gett stöd till partnerländernas arbete med att reformera kulturpolitiken på regeringsnivå och bidrog till att höja professionalismen hos aktörer inom de kulturella och kreativa sektorerna. Utöver programmets insatser för kapacitetsuppbyggnad har det även varit till stöd för ett flertal projekt med inriktning på reformering av kulturpolitiken.

Utvecklingsländer

Målen för hållbar utveckling formulerades i FN:s agenda för 2030 och syftar till att förverkliga en hållbar utveckling för alla.  Kulturen bidrar till flera av målen för hållbar utveckling. Genom att fungera både som ett verktyg och en viktig del i den mänskliga utvecklingen kan kulturen bidra till

• ekonomisk tillväxt och jobb
• främjande av en interkulturell dialog
• respekt för mänskliga rättigheter och demokratiska värden
• utveckling av ett aktivt civilt samhälle
• förebyggande av konflikter
• social inkludering.

I enlighet med samförståndet om utveckling har EU inkluderat verksamheter på kulturområdet i mycket av sitt utvecklingsarbete. Inom den fleråriga budgetramen för 2014–2020 investerade EU 300 miljoner euro i insatser för utveckling av partnerskap för kultursamarbeten, i synnerhet via finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete, europeiska grannskapsinstrumentet, Europeiska utvecklingsfonden och Horisont 2020. 

De senaste projekten har varit inriktade på turism och återställande av kulturarv, främjande av jobb och kompetensutveckling, stöd till de kulturella och kreativa näringarna och deras styrning för samhällsekonomisk utveckling, interkulturell dialog, yttrandefrihet samt kulturella rättigheter för social sammanhållning, tolerans, medborgarskap, fred och stabilitet.

Finansieringen kommer från program som bland annat det nya AVS-EU-kulturprogrammet Mot en livskraftig kulturindustri (40 miljoner euro), Creatifi – Creative Industry Financing-initiativet (20 miljoner euro) och TransCultura, ett program för samarbete om kulturarv i Västindien (15 miljoner euro).

Under det internationella symposiet ”Culture for the Future”, som EU-kommissionen anordnade den 16–18 juni 2019 i Bryssel, antogs ett manifest för framtidens kultur – en vision för kreativitet, innovation och dialog för inkluderande utveckling.

Strategiska partner

EU har även tio strategiska partnerskap med Brasilien, Indien, Japan, Kanada, Kina, Mexiko, Sydkorea, Ryssland, Sydafrika och USA.

Sydkorea

Protokollet om kultursamarbete mellan EU och Korea ingicks 2009 i samband med frihandelsavtalet mellan EU och Korea. Protokollet anger en ram för samarbete mellan de båda parterna för att underlätta utbyte av kulturella verksamheter, varor och tjänster, däribland inom den audiovisuella sektorn, och för att förbättra villkoren för sådana utbyten.

Enligt protokollet har EU och Sydkorea inrättat en kommitté för kultursamarbete för att övervaka genomförandet. Möten hålls en gång om året i EU eller Sydkorea och har varit inriktade på samarbete inom scenkonst (EU deltog som hedersgäst på Performing Arts Market i Seoul 2018), arkitektur (arkitektpriset till unga talanger), samarbete mellan städer (europeiska kulturhuvudstäder), kulturarv och den audiovisuella sektorn.

Kina

Samarbetet med Kina på kulturområdet har huvudsakligen organiserats inom ramen för högnivådialogen människor emellan. Den senaste upplagan av denna dialog, som hölls 2017, omfattade ett forum för samarbete mellan de europeiska kulturhuvudstäderna och kulturstäder i östra Asien utifrån en EU-studie.

Bland andra initiativ tillsammans med Kina finns

• projektet för handel mellan EU och Kina II, med stöd till politisk dialog om de kulturella och kreativa sektorerna genom utbyte av bästa praxis
• en gemensam kartläggning av det kulturella och kreativa landskapet mellan EU och Kina.

Internationella organisationer

Unesco

EU och samtliga EU-länder är parter i Unescos konvention från 2005 om mångfalden av kulturyttringar. Konventionen utgör en ram för EU:s politik om kultur i dess yttre förbindelser, bland annat när det gäller handels- och utvecklingssamarbete.

EU och Unesco har utfärdat ett gemensamt uttalande med en bekräftelse av gemensamma värden, bland annat respekt för människans värdighet och mänskliga rättigheter, frihet, demokrati, jämställdhet, rättsstatsprincipen och, framför allt, rätten till yttrandefrihet. Unesco var en aktiv partner i Europaåret för kulturarv 2018 och håller just nu på att genomföra flera EU-projekt på kulturarvsområdet.    

Europarådet

Europarådet är en viktig internationell partner för EU, i synnerhet på kulturarvsområdet. Även Europarådet var en aktiv partner i Europaåret för kulturarv 2018. Exempel på dess pågående projekt är ”The Faro Way: enhanced participation in cultural heritage”, som främjar principerna i Europarådets ramkonvention om kulturarvets betydelse för samhället (Farokonventionen, 2005), och de europeiska kulturarvsdagarna.

Kultur och handel

Kommissionen ser till att kulturella aspekter beaktas i alla EU:s multilaterala och bilaterala handelsförhandlingar och att audiovisuella tjänster undantas från sådana förhandlingar.
EU ingick till exempel protokollet om kulturellt samarbete inom ramen för avtalet om ekonomiskt partnerskap mellan EU och Cariforum. Syftet med protokollet är att ytterligare främja kulturella och audiovisuella utbyten inom särskilda samarbetsramar, i enlighet med de viktigaste bestämmelserna i Unescos konvention (artikel 16 om förmånsbehandling av utvecklingsländernas konstnärer och kulturella varor och tjänster).
Kommissionen stöder kulturella och audiovisuella projekt med länder utanför EU genom programmet Kreativa Europa.

Övergripande initiativ till EU-ledda kulturella plattformar och utmärkelser

De förberedande åtgärderna inför europeiska kulturforum genomförs av Eunic, EU:s nationella kulturinstitut, med målet att identifiera innovativa samarbetsmodeller mellan europeiska och lokala aktörer i länder utanför EU och ge stöd till kulturprojekt som har relevans för det lokala sammanhanget. Projektet The Grid i USA är till exempel ett samarbete mellan Eunic Silicon Valley, EU:s delegation i Washington D.C. och flera partner. The Grid går ut på att införliva ett konstnärligt synsätt i utvecklingen av ny teknik och uppmuntra till samtal mellan konstnärer, teknikexperter och beslutsfattare från Europa, Silicon Valley och resten av världen. I Urban Cult Lab'Africa samarbetar sex laboratorier för digital tillverkning, så kallade ”fablab”, i Västafrika för att gemensamt utforma kulturevenemang, bland annat konstnärsresidens, liveevenemang och utställningar.

En EU-plattform för kulturdiplomati har inrättats för att ge råd om extern kulturpolitik, underlätta nätverksbyggande, genomföra aktiviteter med kulturaktörer och ta fram utbildningsprogram för kulturellt ledarskap. Med utgångspunkt i erfarenheterna från fyra års verksamhet med plattformen för kulturdiplomati lanserades en global plattform för kulturella förbindelser i april 2020. Den förverkligades av ett konsortium som leddes av Goethe-Institutet tillsammans med IETM (det internationella nätverket för samtida scenkonst), universitetet i Siena och Europeiska kulturstiftelsen.

Arkitektpriset till unga talanger delas ut av Mies van der Rohe-stiftelsen med stöd av Kreativa Europa och välkomnar deltagare från vissa länder i Asien och Latinamerika. Priset belönar talanger bland nyutexaminerade arkitekter, stadsplanerare och landskapsarkitekter och underlättar deras interaktion med branschens viktigaste aktörer i Europa.

Slutligen är EU:s delegationer och kontor viktiga partner för samarbete och partnerskap med kulturaktörer i sina respektive länder.   EU:s delegationer kan hjälpa till att kartlägga lokalsamhällets behov och möjligheter och se till att alla insatser passar in i det lokala kulturella sammanhanget. De kan också involvera lokalbefolkningen och samtidigt bidra till att EU:s strategiska mål kan nås. Kulturella kontaktpersoner i EU:s delegationer utbildas i utvecklingsarbetets och de yttre förbindelsernas kulturella dimension för att bättre kunna sprida bästa praxis. 

Det framtida instrumentet för grannskapspolitik, utvecklingssamarbete och internationellt samarbete kommer att vara EU:s främsta verktyg för att bidra till att utrota fattigdomen och främja hållbar utveckling, välstånd, fred och stabilitet under 2021–2027. Instrumentet kommer även att omfatta stöd till de kulturella och kreativa näringarna.

Programmet Kreativa Europa, det enda EU-program som är inriktat uteslutande på stöd till de kulturella och kreativa näringarna, kommer i viss mån att vara öppet för samarbete med länder utanför EU under 2021–2027.