Skip to main content

Culture and Creativity

Ekosystem till stöd för konstnärer

I arbetsplanen för kultur 2015–2018 anges de kulturella och kreativa näringarna, den kreativa ekonomin och innovation som en av de fyra huvudprioriteringarna för samarbete om utformning av kulturpolitiken. I EU:s nya kulturagenda och arbetsplanen för kultur 2019–2022 betonas vikten av de kulturella och kreativa näringarna för innovation, nya jobb, social sammanhållning och välfärd i samhället.

De kulturella och kreativa näringarna verkar inom ekosystem. Denna ekosystembaserade strategi bygger på idén om att de kulturella och kreativa näringarnas verksamhet är nära sammanflätad med olika närliggande branscher, eller med helt andra branscher, på ett branschöverskridande sätt. Detta har framhållits i rapporten inom den öppna samordningsmetoden om politikens betydelse för utvecklingen av entreprenörs- och innovationspotentialen inom de kulturella och kreativa näringarna.

De kulturella och kreativa ekosystemen utgör en grogrund för innovation, i synnerhet inom den allt mer erkända bredare definitionen av innovation, som sträcker sig utöver rent teknisk innovation från de så kallade STEM-ämnena (naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik) till STEAM (naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap, konst och matematik) och omfattar sociala och samhälleliga innovationsaspekter. Detta synsätt återspeglas i nya program som Horisont Europa och KI-grupper (kunskaps- och innovationsgrupper) för kulturella och kreativa näringar, där de kulturella och kreativa sektorerna spelar en avgörande roll.

EU-stöd och gemensamt skapande

EU-kommissionen har inriktat sig på en ekosystembaserad strategi för att stödja konstnärer, kulturarbetare och europeiskt innehåll genom en rad olika initiativ, bland annat finansiering genom programmet Kreativa Europa och andra EU-stöd.

I det EU-finansierade FLIP-projektet (finansiering, kunskap, innovation och patent) för kulturella och kreativa näringar har man tagit ett nytt grepp på den ekosystembaserade strategin. Med hjälp av detta projekt anordnades en inventeringskonferens med kommissionen och experter från EU-länderna i januari 2020 för att se över resultaten vad gäller finansiering, innovation och andra viktiga frågor för de kulturella och kreativa sektorerna. Läs slutsatserna från konferensen (pdf).

Informationsutbyte

Ytterligare information om de kulturella och kreativa sektorerna hittar du bland annat på plattformen Creatives Unite. Policyexperiment och gemensamt skapande, ömsesidigt lärande och utbyte av bästa praxis inom civilsamhället (dialogen Voices of Culture), andra verksamheter för ömsesidigt lärande inom kreativitetscentrum, såsom EU:s nätverk för kreativitetscentrum med städer och regioner, bidrar till att utforma politiken för de kulturella och kreativa ekosystemen.

Arbetsvillkor

För att genomföra arbetsplanen för kultur 2019–2022 inledde kommissionen en undersökning om konstnärers och kulturarbetares status och arbetsvillkor, som kommer att följas upp av en grupp inom den öppna samordningsmetoden och en dialog om konstnärers arbetsvillkor i Voices of Culture. Dessa åtgärder bygger på tidigare initiativ, såsom rapporten inom den öppna samordningsmetoden från 2012 där man föreslog viktiga principer för en stark ram till stöd för konstnärers och kulturarbetares mobilitet (ett utvärderingsmöte hölls 2016). Vi kan även nämna Europaparlamentets undersökning från 2006 om konstnärers ställning i Europa och gruppen inom den öppna samordningsmetoden från 2018 om innovation och företagande inom de kulturella och kreativa sektorerna, som rekommenderade att titta närmare på arbetsvillkoren.

Bredare finansiering och reglering

När det gäller finansiering ger EU stöd till ekosystem genom program som Kreativa Europa, Horisont 2020 och Cosmeprogrammet (inbegripet Erasmus för unga företagare) samt genom EU:s struktur- och investeringsfonder.

EU-regelverket, t.ex. en revidering av de immateriella rättigheterna inom strategin för den digitala inre marknaden, påverkar även utvecklingen av de kulturella och kreativa sektorerna när det gäller hur de arbetar och när det gäller evidensbaserat beslutsfattande.