Det finns flera instrument och program för förebyggande åtgärder och katastrofinsatser på EU-nivå. Flera av EU-kommissionens generaldirektorat hjälper till att förvalta sådana instrument. Nedan kan du läsa mer om de viktigaste mekanismerna.
EU:s civilskyddsmekanism
EU:s civilskyddsmekanism skyddar i första hand människor, men även miljö och egendom, däribland kulturarv. Efter jordbävningar i Mexiko 2017 skickade man dit ett team med sex kulturarvsexperter. De gjorde 33 fältbesök för att bedöma arten och omfattningen av skadorna på kulturarvet och kartlade nödåtgärder och restaureringsstrategier.
För att aktivera mekanismen måste det land där en nödsituation inträffar skicka en begäran om bistånd till Centrumet för samordning av katastrofberedskap (ERCC).
Läs mer om EU:s civilskyddsmekanism.
Copernicus
Copernicustjänsterna, särskilt krishanteringstjänsten, hjälper EU-länderna (och andra godkända länder) att hantera effekterna av både naturliga och icke-naturliga geologiska risker. Copernicus hjälper också länder när extrema väderhändelser inträffar i obefolkade områden. Genom tjänsten kan man få tillgång till detaljerade kartor som bygger på satellitdata och geografisk information för nödsituationer.
Läs mer om vad Copernicus erbjuder till stöd för kulturarvet.
Exempel på projekt
Storm-projektet
Storm-projektet, som finansieras inom Horisont 2020, tillhandahåller viktiga beslutsfattandeverktyg för europeiska intressenter på kulturarvsområdet som måste hantera klimatförändringar och naturkatastrofer.
Hyperion-projektet
Även Hyperion-projektet finansieras genom Horisont 2020. Befintliga verktyg, tjänster och ny teknik används för att skapa en integrerad plattform som gör det möjligt att bedöma resiliensen mot flera olika multirisker. Projektet ska leda till anpassade och effektiva insatser som kan sättas in snabbare samt till att återuppbygga historiska områden på ett hållbart sätt.
Proculther-projektet
Projektet fick stöd genom ansökningsomgången för förebyggande och beredskap (2019–2021) och har bidragit till att ta fram standardiserade rutiner så att man lättare kan skicka ut experter för att skydda kulturarvet i nödsituationer.
Läs mer om Proculther-projektet