Europas kulturarv är en rik och mångsidig mosaik av kulturella och kreativa uttryck, ett arv från tidigare generationer och en rikedom som vi överlämnar till nästa.

Kulturarvet omfattar naturområden, byggnader, arkeologiska utgrävningar, museer, monument, konst, historiska städer, litteratur, musik, film och andra audiovisuella verk samt människors kunskap, vanor och traditioner.

Kulturarvet berikar livet för alla invånare, utgör en drivkraft för de kulturella och kreativa sektorerna och spelar en avgörande roll för att skapa och stärka det sociala kapitalet i EU. Det är även en viktig resurs för ekonomisk tillväxt, sysselsättning och social sammanhållning som ger möjlighet att blåsa nytt liv i stads- och landsbygdsområden och främja hållbar turism.

EU:s roll och åtgärder

Kulturarvspolitiken är primärt medlemsländernas och de regionala och lokala myndigheternas ansvar, men EU bevarar och stärker kulturarvet genom en rad strategier och program.

Det europeiska kulturarvet främjas av flera av EU:s strategier, program och finansieringsmöjligheter, särskilt programmet Kreativa Europa. Kulturarvet beaktas i allt högre grad i EU:s politik på andra områden, däribland forskning, innovation, utbildning, miljö, klimat, regionalpolitik och den digitala politiken. Därmed kan satsningar på kulturarvet finansieras genom Horisont 2020, Erasmus+, Ett Europa för medborgarna och EU:s struktur- och investeringsfonder.

EU-länderna samarbetar politiskt om kulturarvet inom rådet (utbildning, ungdom, kultur och idrott) och genom den öppna samordningsmetoden. Kommissionens expertgrupp om kulturarv har sedan 2019 gett råd om hur EU:s kulturarvspolitik ska genomföras. I gruppen ingår EU-länderna, associerade länder, europeiska kulturarvsnätverk, civilsamhällesorganisationer, internationella organisationer och EU-institutioner.

Europeisk ram för åtgärder för kulturarvet

En av de viktigaste satsningarna på EU-nivå är den europeiska ramen för åtgärder för kulturarv (2018), som speglar den gemensamma strukturen för insatser för kulturarvet i EU. Den bygger på insatserna under Europaåret för kulturarv 2018 och syftar till att ta tillvara och utöka de framgångar som röntes under året för att säkerställa en långsiktig effekt. I ramen anges fyra principer och fem huvudområden för fortsatta åtgärder för kulturarvet i EU:

Fyra huvudprinciper

• Helhetsperspektiv
• Integrering
• Evidensbaserat beslutsfattande
• Flerpartssamarbete

Fem områden för fortsatta åtgärder

• Ett inkluderande EU: deltagande och tillgänglighet för alla.
• Ett hållbart EU: smarta lösningar för en sammanhållen och hållbar framtid.
• Ett resilient EU: skydd av ett hotat kulturarv.
• Ett innovativt EU: mobilisering av kunskap och forskning.
• Starkare globala partnerskap: ett ökat internationellt samarbete.