Kulturarvet är en gemensam resurs som är till för alla. Därför är det också vårt gemensamma ansvar att ta hand om det. Detta synsätt fördes fram av EU-kommissionen i 2014 års meddelande En integrerad kulturarvsstrategi för Europa.

Nya strategier för bevarande är ofta inriktade på att integrera kulturarvet i lokalsamhället. Därför strävar yrkesverksamma på området efter att bevara och utveckla ett komplett kulturlandskap, snarare än bara en isolerad plats.

Kommissionen anser att det behövs nya tolknings- och styrningsmodeller, som är mer inriktade på delaktighet och bättre lämpade för ett samtida EU, där den privata sektorn och civilsamhället är mer involveradel. Det skulle stärka EU:s ställning när det gäller att bevara, restaurera och tillvarata kulturarvet.

Starkare samarbete mellan yrkesverksamma på kulturarvsområdet

I arbetsplanen för kultur 2015–2018 bad rådet en grupp experter från 27 länder att identifiera ”innovativa tillvägagångssätt för styrning på flera nivåer av det materiella, immateriella och digitala kulturarvet, med deltagande av den offentliga sektorn, privata aktörer och det civila samhället”.

Delaktighetsbaserad styrning handlar om att stärka samarbetet mellan kulturarvsinstitutioner och yrkesverksamma. Det handlar också om att involvera alla som är intresserade av eller engagerade i kulturarvet. Det är en innovativ metod som innebär en verklig förändring av hur kulturarvet förvaltas och värderas. Det är dessutom en långsiktigt hållbar styrningsform.

Metoden för delaktighetsbaserad styrning förklaras närmare i 2018 års rapport om delaktighetsbaserad styrning av kulturarvet.

Med utgångspunkt i denna rapport innehåller den europeiska ramen för åtgärder för kulturarv en uppmaning om att inrätta en delaktighetsbaserad strategi för att skydda och förvalta kulturarvet. Man framhåller också att det behövs nya modeller som engagerar lokalsamhället och ett brett spektrum av intressenter i öppna, deltagandebaserade och inkluderande processer.

Se även Europarådets projekt Faro Way, som uppmuntrar civilsamhället och lokalsamhällena att ta del i förvaltningen av kulturarvet.

Exempel på projekt

Nearch

Inom projektet Nearch undersöktes de olika dimensionerna av allmänhetens deltagande i nutida arkeologi. Det ledde till nya sätt att arbeta och samarbeta på fältet, med målet att genom arkeologin engagera människor och utveckla en känsla av europeisk tillhörighet.