Skip to main content

Culture and Creativity

Arkitektur

Läs om kopplingarna mellan EU:s politik, program och arkitektur.
arkitektur

EU håller på att ta fram en integrerad och människoinriktad strategi för en hållbar bebyggd miljö, där arkitekturen spelar en avgörande roll för utformningen av byggnader, offentliga platser och stadslandskap som förbättrar invånarnas livskvalitet. 

Som nämns i rådets arbetsplan för kultur 2019–2022 är arkitektur ett uppenbart tvärgående område och bör främjas ”som en vetenskapsgren som omfattar rätt balans mellan de kulturella, sociala, ekonomiska, miljömässiga och tekniska aspekterna för det gemensamma bästa”.

Det är därför så mycket av EU:s politik (om bland annat byggindustrin, energieffektivitet, klimatförändringar, forskning, sammanhållning osv.) kan bidra till en bebyggd miljö av hög kvalitet, inklusive den kulturpolitik och de initiativ som anges nedan.

Det finns över en halv miljon arkitekter i Europa

Enligt en undersökning som gjordes 2018 av Architects’ Council of Europe (ACE) är det uppskattade sammanlagda antalet arkitekter i de då 28 EU-länderna plus Norge, Serbien och Schweiz omkring 562 000. Yrket har följande fördelning:

  • 71 % av alla arkitektkontor består av en enda person.
  • 25 % består av 2–5 personer. 
  • 3 % består av 6–10 personer.

Om man tittar på könsfördelningen verkar utvecklingen gå framåt, eftersom 53 % av alla arkitekter i 30-årsåldern är kvinnor, jämfört med 32 % av alla arkitekter i 50-årsåldern.

Om man tittar på bolagsformen ser det något annorlunda ut. De två senaste undersökningarna från ACE (2016 och 2018) ger följande siffror:

  • 50–60 % arbetar som oberoende arkitekter.
  • 7–10 % arbetar i enkla bolag.
  • 20–30 % har aktiebolag.

EU:s politiska ram: en kort sammanfattning

2001: Den första politiken utformas

I rådets resolution om arkitektonisk kvalitet i stads- och landsbygdsmiljön av den 12 februari 2001 beskrivs den nya arkitekturen som ”ett kulturarv som överlämnas till kommande generationer”. EU-länderna uppmanades att ”främja den arkitektoniska kvaliteten genom förebildliga offentliga byggnadsverk”, bland annat genom strukturfonderna.

2008: Arkitekturens bidrag till en hållbar utveckling

Rådets slutsatser om arkitektur: kulturens bidrag till hållbar utveckling i december 2008 uppmanade till integrering och höjning av medvetenheten om arkitekturens bidrag till att ”skapa livskvalitet”.

Politiskt utbyte

Inom det tidigare europeiska forumet för byggnadskonstens politik diskuterade EU-länderna politiken på området och publicerade en undersökning om arkitekturpolitiken i Europa 2012. På senare år har betydelsen av arkitektur av hög kvalitet för hållbar utveckling i samhället i EU uppmärksammats allt mer.

2018: Baukultur och tvärgående beslutsfattande

Davosdeklarationen om skapandet av en högkvalitativ ”baukultur” för Europa antogs av europeiska kulturministrar och berörda parter (t.ex. ACE) i januari 2018. Den betonade kulturens centrala roll i den bebyggda miljön och uppmanade till en integrerad och högkvalitativ strategi för miljön som skapats av människan (dvs. baukultur, som omfattar arkitektur, kulturarv, offentliga platser, landskap och infrastruktur).

Detta begrepp är på EU-nivå och diskuteras även med följande:

  • European Directors of Architecture (informella möten som inleddes 2017 av Frankrikes kulturministerium för utbyten om den politiska utvecklingen).
  • European Conferences on Architectural Policies (ECAP) som anordnas av de medlemsstater som innehar ordförandeskapet i EU.

EU-ländernas expertgrupper om arkitektur

Till följd av det politiska arbete som utförts fram till 2018 inrättades enligt rådets arbetsplan för kultur 2019–2022 en arbetsgrupp inom den öppna samordningsmetoden med experter från EU-länderna, med inriktning på arkitektur och bebyggd miljö av hög kvalitet för alla.

I denna grupp deltar 35 experter från 22 EU-länder plus Schweiz och Norge. Gruppens första möte hölls i februari 2020. En rapport med bästa praxis och politiska rekommendationer kommer att publiceras under andra halvåret 2021.

Gruppen ska skapa synergieffekter med andra relevanta EU-insatser, till exempel initiativ inom den gröna given med koppling till bebyggd miljö, partnerskapet för kultur och kulturarv inom agendan för städer och Horisont 2020-projektet Urban Maestro.

Stöd från Kreativa Europa till arkitektur (av hög kvalitet)

Priser som erkänner utmärkta insatser inom samtida arkitektur

Med stöd från programmet Kreativa Europa delar EU ut två priser genom Mies van der Rohe-stiftelsen för att ge erkännande åt utmärkta insatser inom arkitektur:

1. EU:s pris till samtida arkitektur – Mies van der Rohe-priset

Sedan 2001 har EU:s pris till samtida arkitektur – Mies van der Rohe-priset – varit EU:s främsta verktyg för att uppmärksamma och främja arkitektur av hög kvalitet i Europa. Priset delas ut vartannat år för att uppmärksamma enastående arkitektoniska verk som uppförts runt om i Europa. Utöver huvudpriset (60 000 euro) finns även ett pris för lovande arkitekter, Emerging Architect Prize (20 000 euro).

2. Arkitektpriset till unga talanger

Arkitektpriset till unga talanger, som lanserades 2016, är ett komplement till EU:s pris till samtida arkitektur som delas ut till Europas arkitekturstudenters bästa examensarbeten för att hjälpa dem i övergången till yrkeslivet. ACE, European Association for Architectural Education (EAAE) och La Biennale di Venezia är officiella partner till arkitektpriset till unga talanger.

För att främja en dialog mellan unga yrkesverksamma över hela världen öppnades arkitektpriset till unga talanger för två asiatiska länder 2018 och för tre latinamerikanska länder 2020. En fristående, asiatisk upplaga av arkitektpriset till unga talanger (för Indien, Japan, Kina och Sydkorea) lanserades även 2020.

Nätverk och plattformar

Inom programmet Kreativa Europa ger EU och EU-kommissionen även stöd till följande nätverk och plattformar:

Architects’ Council of Europe

Architects’ Council of Europe (ACE) består av 43 medlemsorganisationer från 31 länder i Europa: de nationella tillsynsmyndigheterna och yrkesorganisationerna för arkitektur i EU-länderna, Serbien, Schweiz och Norge.

Det får stöd som ett europeiskt nätverk för sin verksamhet under CONNECT ARCH (maj 2017 till april 2021), som har som mål att stärka yrkets kapacitet att hantera aktuella och framtida utmaningar: rörlighet över gränserna, ökad konkurrens från länder utanför EU, anpassning till digitala tekniker, förvärvandet av nya färdigheter och kunskaper. 

ACE deltar även i kommissionens expertgrupp om kulturarv och bidrar till gruppen om arkitektur av hög kvalitet inom den öppna samordningsmetoden. På det internationella planet sluter de avtal om ömsesidigt erkännande med länder utanför EU, t.ex. Kanada och Sydkorea.

Plattformen för framtida arkitektur

Kreativa Europa ger också stöd till plattformen för framtida arkitektur (Future Architecture Platform) som är den första alleuropeiska plattformen för museer, festivaler och producenter inom arkitektur och som arbetar för att föra idéer om framtiden för städer och arkitektur närmare allmänheten. Den består av 26 arkitekturinstitutioner från 22 länder. Samordnare är Arkitekturmuseet i Ljubljana (Slovenien).

Samarbetsprojekt

Följande kulturella samarbetsprojekt är värda att nämna:

Human cities: Challenging the city scale (2014–2018)

Ett projekt som använder design som ett kreativt och hållbart verktyg för innovation med människor i städer, som leds av Cité du design, Saint Etienne (FR).

Med uppföljningsprojektet ”Smoties – Creative works with small and remote places” som genomfördes 2020 inriktar sig plattformen på tio små och avlägsna platser i Europa som ska fungera som förvaringsplatser för en materiell och immateriell kultur som riskerar att gå förlorad.

Tbilisi architecture biennial (2018 och 2020)

Tbilisi Architecture Biennial skapades 2018 under ledning av den georgiska organisationen 42 Gradusi. Under den första upplagan utforskades den informella karaktären hos bebyggda och bebodda platser i bostadsområden i Tbilisi och på andra platser. Under benämningen ”Buildings Are Not Enough” undersökte Tbilisi Architecture Biennial omvandlingsprocesserna och de nyligen förändrade levnadsmönstren hos stadsbor: byggnaderna hade omvandlats i takt med att deras invånares liv omvandlades.

Förväntningar inför det kommande programmet Kreativa Europa (2021–2027)

EU-kommissionens förslag för det nya programmet Kreativa Europa (2021–2027) omfattar sektorsinriktat stöd till arkitektursektorn. De föreslagna åtgärderna ska inriktas på kapacitetsuppbyggnad, medvetandehöjande verksamhet och tillgång till marknader.