Skip to main content

Culture and Creativity

Arkitektur

Läs om kopplingarna mellan EU:s politik, program och arkitektur.
arkitektur

EU håller på att ta fram en integrerad och människoinriktad strategi för en hållbar bebyggd miljö, där arkitekturen spelar en avgörande roll för utformningen av byggnader, offentliga platser och stadslandskap som förbättrar invånarnas livskvalitet. 

Som nämns i rådets arbetsplan för kultur 2019–2022 är arkitektur ett uppenbart övergripande område och bör främjas ”som en vetenskapsgren som omfattar rätt balans mellan de kulturella, sociala, ekonomiska, miljömässiga och tekniska aspekterna för det gemensamma bästa”.

Det är därför så mycket av EU:s politik (om bland annat byggindustrin, energieffektivitet, klimatförändringar, forskning, sammanhållning osv.) kan bidra till en bebyggd miljö av hög kvalitet, inklusive den kulturpolitik och de initiativ som anges nedan.

Det finns över en halv miljon arkitekter i Europa

Enligt en undersökning som gjordes 2018 av Architects’ Council of Europe (ACE) är det uppskattade sammanlagda antalet arkitekter i de då 28 EU-länderna plus Norge, Serbien och Schweiz omkring 562 000. Yrket har följande fördelning:

  • 71 procent av alla arkitektkontor består av en enda person.
  • 25 procent består av 2–5 personer. 
  • 3 procent består av 6–10 personer.

Om man tittar på könsfördelningen verkar utvecklingen gå framåt, eftersom 53 procent av alla arkitekter i 30-årsåldern är kvinnor, jämfört med 32 procent av alla arkitekter i 50-årsåldern.

Om man tittar på bolagsformen ser det något annorlunda ut. De två senaste undersökningarna från ACE (2016 och 2018) ger följande siffror:

  • 50–60 procent arbetar som oberoende arkitekter.
  • 7–10 procent arbetar i enkla bolag.
  • 20–30 procent har aktiebolag.

EU:s politiska ram: en kort sammanfattning

2001: Den första politiken utformas

I rådets resolution om arkitektonisk kvalitet i stads- och landsbygdsmiljön av den 12 februari 2001 beskrivs den nya arkitekturen som ”ett kulturarv som överlämnas till kommande generationer”. EU-länderna uppmanades att ”främja den arkitektoniska kvaliteten genom förebildliga offentliga byggnadsverk”, bland annat genom strukturfonderna.

2008: Arkitekturens bidrag till en hållbar utveckling

Rådets slutsatser om arkitektur: kulturens bidrag till hållbar utveckling i december 2008 uppmanade till integrering och höjning av medvetenheten om arkitekturens bidrag till att ”skapa livskvalitet”.

Politiskt utbyte

Inom det tidigare europeiska forumet för byggnadskonstens politik diskuterade EU-länderna politiken på området och publicerade en undersökning om arkitekturpolitiken i Europa 2012. På senare år har betydelsen av arkitektur av hög kvalitet för hållbar utveckling i samhället i EU uppmärksammats allt mer.

2018: Baukultur och tvärgående beslutsfattande

Davosdeklarationen om skapandet av en högkvalitativ ”baukultur” för Europa antogs av europeiska kulturministrar och berörda parter (t.ex. ACE) i januari 2018. Den betonade kulturens centrala roll i den bebyggda miljön och uppmanade till en integrerad och högkvalitativ strategi för miljön som skapats av människan (dvs. baukultur, som omfattar arkitektur, kulturarv, offentliga platser, landskap och infrastruktur).

Detta begrepp är på EU-nivå och diskuteras även med följande:

  • European Directors of Architecture (informella möten som inleddes 2017 av Frankrikes kulturministerium för utbyten om den politiska utvecklingen).
  • European Conferences on Architectural Policies (ECAP) som anordnas av de medlemsstater som innehar ordförandeskapet i EU.

EU-ländernas expertgrupper om arkitektur

Till följd av det policyarbete som utförts fram till 2018 inrättades enligt rådets arbetsplan för kultur 2019–2022 en arbetsgrupp inom den öppna samordningsmetoden med experter från EU-länderna, med inriktning på arkitektur och bebyggd miljö av hög kvalitet för alla.

Arbetsgruppen bestod av 35 experter från 22 EU-länder plus Schweiz och Norge. Det första mötet hölls i februari 2020.

Den 5 oktober 2021 publicerade kommissionen på basis av expertgruppens slutsatser en rapport med titeln ”Towards a shared culture of architecture – Investing in a high-quality living environment for everyone”. 

Rapporten ska visa att kriterierna för boendemiljöer och design av bra kvalitet inte bara ska gälla funktion, miljö och ekonomi utan också tillgodose sociala, kulturella och psykologiska behov. De ska också förmedla en allmän känsla av tillhörighet. På basis en samling fallstudier innehåller rapporten rekommendationer för att säkerställa arkitektur och bebyggd miljö av hög kvalitet.

Gruppen har skapat synergieffekter med andra relevanta EU-insatser, till exempel initiativ inom den gröna given med koppling till bebyggd miljö, partnerskapet för kultur och kulturarv inom agendan för städer och Horisont 2020-projektet Urban Maestro.

Stöd från Kreativa Europa till arkitektur (av hög kvalitet)

Priser som erkänner utmärkta insatser inom samtida arkitektur

Med stöd från programmet Kreativa Europa delar EU ut två priser genom Mies van der Rohe-stiftelsen för att ge erkännande åt utmärkta insatser inom arkitektur:

1. EU:s pris till samtida arkitektur – Mies van der Rohe-priset

Sedan 2001 har EU:s pris till samtida arkitektur – Mies van der Rohe-priset – varit EU:s främsta verktyg för att uppmärksamma och främja arkitektur av hög kvalitet i Europa. Priset delas ut vartannat år för att uppmärksamma enastående arkitektoniska verk som uppförts runt om i Europa. Utöver huvudpriset (60 000 euro) finns även ett pris för lovande arkitekter, Emerging Architect Prize (20 000 euro).

2. Arkitektpriset till unga talanger

Arkitektpriset till unga talanger, som lanserades 2016, är ett komplement till EU:s pris till samtida arkitektur som delas ut till Europas arkitekturstudenters bästa examensarbeten för att hjälpa dem i övergången till yrkeslivet. ACE, European Association for Architectural Education (EAAE) och La Biennale di Venezia är officiella partner till arkitektpriset till unga talanger.

För att främja en dialog mellan unga yrkesverksamma över hela världen öppnades arkitektpriset till unga talanger för två asiatiska länder 2018 och för tre latinamerikanska länder 2020. En fristående, asiatisk upplaga av arkitektpriset till unga talanger (för Indien, Japan, Kina och Sydkorea) lanserades även 2020.

Nätverk och plattformar

Inom programmet Kreativa Europa ger EU och EU-kommissionen även stöd till följande nätverk och plattformar:

Architects’ Council of Europe

Architects’ Council of Europe (ACE) består av 43 medlemsorganisationer från 31 länder i Europa: de nationella tillsynsmyndigheterna och yrkesorganisationerna för arkitektur i EU-länderna, Serbien, Schweiz och Norge.

Det får stöd som ett europeiskt nätverk för sin verksamhet under CONNECT ARCH (maj 2017 till april 2021), som har som mål att stärka yrkets kapacitet att hantera aktuella och framtida utmaningar: rörlighet över gränserna, ökad konkurrens från länder utanför EU, anpassning till digitala tekniker, förvärvandet av nya färdigheter och kunskaper. 

ACE deltar även i kommissionens expertgrupp om kulturarv och bidrar till gruppen om arkitektur av hög kvalitet inom den öppna samordningsmetoden. På det internationella planet sluter de avtal om ömsesidigt erkännande med länder utanför EU, t.ex. Kanada och Sydkorea.

Arkitektturplattformen Lina

Lina (lära, interagera och nätverka inom arkitektur) är en plattform som startades 2021 av de institutioner och organisationer som står bakom plattformen för framtida arkitektur. Lina ska stödja ny arkitektur och samtidigt mobilisera professionens arbete för att skapa en hållbar miljö.

Lina samlar arkitektsatsningar för att lösa miljöutmaningar och stödja och sprida idéer som hjälper till att förverkliga EU:s gröna giv. Genom forskning, workshoppar, utställningar, konferenser och publikationer förkroppsligar Lina det nya europeiska Bauhaus etiska grundsyn om att gå i bräschen för en hållbar arkitektur.

Inom Lina samlas 28 organisationer från 23 Medelhavsländer där det hålls flera europeiska biennaler, triennaler och festivaler. De hyser också museer, forskningsnätverk, förlag och universitet. Initiativet samordnas av fakulteten för arkitektur vid Ljubljanas universitet.

Samarbetsprojekt

Följande kulturella samarbetsprojekt är värda att nämna:

Human cities: Challenging the city scale (2014–2018)

Ett projekt som använder design som ett kreativt och hållbart verktyg för innovation med människor i städer, som leds av Cité du design, Saint Etienne (FR).

Med uppföljningsprojektet ”Smoties – Creative works with small and remote places” som genomfördes 2020 inriktar sig plattformen på tio små och avlägsna platser i Europa som ska fungera som förvaringsplatser för en materiell och immateriell kultur som riskerar att gå förlorad.

Tbilisi architecture biennial (2018 och 2020)

Tbilisi Architecture Biennial skapades 2018 under ledning av den georgiska organisationen 42 Gradusi. Under den första upplagan utforskades den informella karaktären hos bebyggda och bebodda platser i bostadsområden i Tbilisi och på andra platser. Under benämningen ”Buildings Are Not Enough” undersökte Tbilisi Architecture Biennial omvandlingsprocesserna och de nyligen förändrade levnadsmönstren hos stadsbor: byggnaderna hade omvandlats i takt med att deras invånares liv omvandlades.

Vad programmet Kreativa Europa ska uppnå (2021–2027)

EU-kommissionens förslag för programmet Kreativa Europa (2021–2027) omfattar sektorsinriktat stöd till arkitektursektorn. De föreslagna åtgärderna ska inriktas på kapacitetsuppbyggnad, medvetandehöjande verksamhet och tillgång till marknader.

  • 2024

    The Architects’ Council of Europe's study Architecture Policies in Europe, supported by Creative Europe, offers an updated overview of the actors, policies, tools, and initiatives promoting high-quality architecture and Baukultur in Europe.

    It details the origins and spread of architectural policies, key institutional actors, policy approaches, and examples of initiatives enhancing design quality.

  • 2023

    Five years after the adoption of the Davos Declaration, a second Conference of European Ministers of Culture under the title “Common Good – Shared Responsibility” took place.

    Ministers discussed with representatives of the private sector how to achieve together high-quality Baukultur for Europe. As an outcome, the Davos Baukultur Alliance united Baukultur actors from the public and private sectors and civil society.

  • 2021

    The Report Towards a shared culture of architecture – Investing in a high-quality living environment for everyone recommends ensuring high-quality architecture and built environment.

    The report is the outcome of a Member State expert group, who proposes key criteria to assess the quality of places as well as policy recommendations to create a shared culture of architecture report-provides-recommendations-to-ensure-high-quality-architecture-and-built-environment.

    The group was formed under the Council Work Plan for Culture 2019-2022.

  • 2018

    The European Ministers of Culture and stakeholders adopted the Davos Declaration “Towards a High-quality Baukultur for Europe” in January 2018. It highlighted the central role of culture in the built environment and called for an integrated and quality-based approach to the environment shaped by man.

    The concept of Baukultur includes architecture, heritage, public space, landscape and infrastructure.

  • 2017

    The French Ministry of Culture organised an informal meeting of the European Directors of Architecture (EDAP) in 2017 to the discuss the concept of Baukultur and to exchange good practices among the EDAP.

    Since then, EDAP gather under each Presidency of the Council of the European Union.

  • 2012

    The European Forum for Architectural Policies (EFAP), an international network devoted to foster and promote architecture and architectural policies in Europe, allowed for policy exchange among EU countries and published a Survey on Architectural Policies in Europe in 2012.

  • 2008

    The Council conclusions on architecture: culture's contribution to sustainable development in December 2008 called for the mainstreaming and awareness-raising of architecture’s contribution to a “high-quality living environment”.

    In the same document, the Council calls on EU countries to “make allowance for architecture and its specific features, in particular its cultural aspects, in all relevant policies, especially in research, economic and social cohesion, sustainable development and education policies”.

  • 2007

    In May, European ministers responsible for urban development approved the Leipzig Charter of Sustainable European Cities, which mentions the important role that quality of public spaces, man-made landscapes and architecture play in the living conditions of urban populations.

  • 2001

    The Council Resolution on architectural quality in urban and rural environments of 12 February 2001 flagged new architecture as 'the heritage of tomorrow'.

    It encouraged EU countries to promote architectural quality by means of exemplary public building policies, including through the Structural Funds.

  • 1985

    The EU Directive on the Mutual recognition of diplomas, certificates and other evidence of formal qualifications in architecture, approved in 1985 was the first official document on architectural policy at European level.

Creative Europe support to architecture

The Creative Europe programme supports architecture through its different actions:

  • EU Prize for Contemporary Architecture
  • Creative Europe Networks and Creative Europe Platforms
  • European Cooperation Projects
  • Sectorial support

EU Prize for Contemporary Architecture

The European Union organises the EU Prize for Contemporary Architecture - Mies van der Rohe Award (EUmies Awards) to recognise excellence in built works of architecture in Europe (Architecture and Emerging) and final diploma works by recently graduated architects (Young Talent), supported through the Creative Europe programme:

Networks and platforms

The Creative Europe programme supports the following networks and platforms in the architecture sector:

European Cooperation projects

These are the European cooperation projects, that Creative Europe supports between 2021 and 2027, that are worth highlighting:

Sectorial support for architecture

The Creative Europe programme provides sectoral support to architecture and heritage for a quality built environment on top of the actions mentioned above, to address common difficulties the sector encounters.

This support includes capacity-building, promotion of Baukultur, peer learning and audience engagement in order to disseminate high-quality principles in contemporary architecture.