De kulturella och kreativa näringarna verkar i en komplex affärsmiljö där de styrs av de vanliga reglerna för företagande, immateriella rättigheter, beskattning och många andra frågor.

Politiken och lagarna som styr dessa områden (dvs. regelverket) bör därför underlätta det konstnärliga skapandet och möjliggöra näringsverksamhet och samtidigt främja och bevara den kulturella mångfalden i EU.

De kulturella och kreativa näringarna – viktigare än någonsin

Precis som många andra branscher genomgår kultursektorn för närvarande omfattande och snabba förändringar på grund av digitaliseringen. Förändringarna har fått regeringarna att inse att det behövs löpande utvärderingar för att se till att regelverket fortfarande fyller sitt syfte.

För kultursektorn kräver den ökande betydelsen av digital teknik en konsekvent översyn av lagstiftningen om immateriella rättigheter. EU:s regler på detta område måste återspegla det föränderliga digitala landskapet för att garantera att konstnärers och organisationers rättigheter skyddas och att en bred tillgång till kultur säkras för framtiden.

Publiken och marknaderna finns dessutom i allt större utsträckning på nätet, vilket stärker behovet av lämpliga strategier för näthandel, beskattning samt etablering och drift av företag.

Kommissionens insatser för att stödja de kulturella och kreativa näringarna

Kommissionen genomför många insatser för att utvärdera regelverket för kulturen. Det handlar bland annat om att driva projekt, beställa undersökningar och rapporter och sörja för samordningen mellan EU-länderna för att tillämpa bästa praxis.

Kommissionen har även gjort betydande framsteg med att reformera regelverket. Utöver de projekt och plattformar som stöds av delprogrammen Kultur och Media har följande rättsliga instrument antagits:

• Direktivet om anonyma verk, som omfattar verk som saknar en tydlig upphovsrättsinnehavare.
• Direktivet om kollektiv förvaltning av rättigheter, som omfattar organisationer som förvaltar rättigheter för flera personer som gör anspråk på ett upphovsrättsskyddat verk.
• Direktivet om förlängning av skyddstiden för utövande konstnärer och ljudinspelningar till 70 år.
• Marrakechfördraget om att förbättra tillgången till publicerade verk för personer med synnedsättning eller annan läsnedsättning.
• Pekingfördraget om audiovisuella framföranden.
• Den allmänna gruppundantagsförordningen om statligt stöd, som anger villkoren för att EU-länderna ska få bevilja statligt stöd till kultur och bevarande av kulturarvet och till den audiovisuella sektorn utan att omfattas av kravet om anmälan till kommissionen.

Mot bakgrund av de utmaningar som orsakats av de senaste förändringarna av den digitala ekonomin har kommissionen inlett en omfattande reform av politiken och lagstiftningen som en del av projektet för den digitala inre marknaden.

Målet med projektet är att se till att regelverket är ändamålsenligt för kultursektorn genom

• en ambitiös modernisering av EU:s upphovsrättsliga regler
• en uppdatering av direktivet om audiovisuella medietjänster
• ett hållbart ekosystem av internetplattformar
• nya regler för e-handel som tar hänsyn till geoblockering och utmaningen med att skapa enhetlighet mellan den digitala och den fysiska miljön vid uttag av moms (läs mer om handlingsplanen för mervärdesskatt).

Nästa steg

Kommissionen kommer att fortsätta sitt arbete på området, särskilt genom att

• övervaka och säkerställa en enhetlig tillämpning av ny lagstiftning
• uppmuntra berörda parter att diskutera utvecklingen och behovet av ytterligare åtgärder, bland annat inom den förnyade strategin för ett EU rustat för den digitala tidsåldern.