Varför är den sociala sammanhållningen avgörande för EU?

EU har gått igenom flera kriser och står nu inför växande sociala klyftor, heterogena befolkningsgrupper, populism, radikalisering och andra problem. Det är viktigt att stärka kulturens roll i den sociala sammanhållningen. Det är också viktigt för att undvika och lösa konflikter. Kultur är ett idealiskt sätt att kommunicera över språkbarriärer, ge människor mer inflytande och främja social sammanhållning mellan bland annat flyktingar, migranter och befolkningen i mottagarländerna. Kulturen motverkar att människor marginaliseras på grund av sin kulturella identitet, socioekonomiska status, ålder eller andra faktorer.

Att delta i kulturlivet förbättrar även hälsa och välbefinnande. Att bo nära platser som har koppling till kulturarvet kan höja livskvaliteten, och tillgång till kultur är en av de viktigaste faktorerna för psykiskt välbefinnande.

Kommissionens roll

Kommissionen strävar efter att öka den sociala sammanhållningen genom att främja kulturen och kulturlivet och förbättra tillgången till kultur genom medborgarengagemang och genom att stödja kulturinitiativ, personligt inflytande och demokratisk medvetenhet.

Kommissionens politik och initiativ på området inriktar sig särskilt på eftersatta gruppers intressen och behov. Det kan vara ungdomar eller äldre, personer med funktionsnedsättning, migrant- eller invandrarbakgrund och personer som lever i fattigdom.

För att strategierna för sammanhållning och välbefinnande ska få bästa möjliga resultat är det viktigt att samarbeta med andra områden, t.ex. utbildning, social omsorg, hälso- och sjukvård, vetenskap och teknik samt regional utveckling och stadsutveckling.

EU-stöd till kultur och social sammanhållning

Lärdomar från tidigare insatser

Kommissionen har genomfört en rad olika initiativ för att stärka kultur och mångfald och därmed främja social sammanhållning och välbefinnande. Sedan 2008 är social sammanhållning ett av de högst prioriterade områdena i kommissionens kulturpolitik. Europaåret för interkulturell dialog (2008) och plattformen för ett interkulturellt Europa (2008–2013) var viktiga initiativ på området.

Under 2017–2019 sammankallade kommissionen en grupp med experter från EU-länderna inom den öppna samordningsmetoden. Gruppen tog fram riktlinjer för beslutsfattare och kulturinstitutioner på temat från social inkludering till social sammanhållning: kulturpolitikens roll (2019).

Under 2016–2017 tillsattes en annan grupp inom den öppna samordningsmetoden för att diskutera integrationen av migranter och flyktingar i samhället genom konst och kultur.

Ett annat viktigt dokument när det gäller de offentliga kulturinstitutionernas uppdrag att främja social sammanhållning är rapporten om offentliga konst- och kulturinstitutioners roll för främjandet av kulturell mångfald och interkulturell dialog (2012–2014). Syftet med rapporten var att hjälpa särskilda offentliga kulturinstitutioner, konstnärer och grupper samt beslutsfattare att ta vara på kulturens potential så att den gynnar alla.

En blick mot framtiden

EU:s nya kulturagenda från 2018 har ytterligare stärkt kulturens sociala dimension.

Efter covid-19-pandemin och dess enorma inverkan på vår vardag har EU i ännu högre grad uppmärksammat kulturens bidrag till hälsa och välbefinnande. Målet är att involvera kulturen i olika politiska initiativ på ett mer strategiskt sätt.

Redan 2020 anordnade GD Utbildning och kultur ett webbseminarium för EU-länderna om kultur och aktivt åldrande samt om kultur, hälsa och välbefinnande. Seminariet var en del av rådets arbetsplan för kultur 2019–2022.

År 2021 inleddes den förberedande åtgärden ”Utveckling nedifrån och upp av politiken för kultur och välbefinnande i EU” för att underlätta utbyte av kunskap och erfarenheter mellan beslutsfattare och yrkesverksamma på europeisk, nationell, regional och lokal nivå. Åtgärden finansieras av Europaparlamentet med stöd av generaldirektoratet för utbildning och kultur.

Projektet CultureForHealth valdes ut för att genomföra åtgärden. Målet är att inspirera till en verklig politisk förändring på alla nivåer genom att samla hälso- och sjukvården, kultursektorn, utbildningssektorn och den sociala sektorn genom omfattande forskning, en kartläggning av befintliga strategier och initiativ och pilotprojekt i sex EU-länder. Den 16 november 2022 publicerade projektet en rapport med resultaten av över 300 vetenskapliga studier och 500 projekt som visar konstens och kulturens bidrag till hälsa och välbefinnande.

För närvarande är programmet Kreativa Europa den främsta finansieringskällan för projekt på detta område. Dessutom finansierar Erasmus+, Horisont 2020 och Horisont Europa projekt som kopplar samman kultur, hälsa och välbefinnande. I broschyren Kultur: en drivkraft för hälsa och välbefinnande i EU (publicerad i november 2022) finns exempel på god praxis inom dessa finansieringsprogram.

I november 2022 anordnade kommissionen och Europaparlamentet också ett gemensamt seminarium om kultur, hälsa och välbefinnande med talare från hela Europa med mycket olika bakgrunder, t.ex. läkare, kulturaktörer, arkitekter och kommunföreträdare.

Dialog med civilsamhället

Social sammanhållning står också på dagordningen för EU:s strukturerade dialog med civilsamhället, ”Voices of Culture”. Här har man fört diskussioner med berörda parter om följande frågor:

• Främjande av en interkulturell dialog och möten mellan samhällsgrupper genom kultur i det offentliga rummet (2016)
• Kulturens roll för att främja integration av flyktingar och migranter (2016)
• Social inkludering: partnerskap med andra sektorer (2017–2018)
• Integration av flyktingar och migranter genom kultur (2019)
• Kulturens roll i områden utanför städerna i EU (2019)

Under 2022 inriktades dialogen på bland annat ungdom, psykisk hälsa och kultur. Ett av resultaten av dialogen på det temat blir en rapport om de kulturella och kreativa sektorernas roll för att förbättra ungdomars psykiska hälsa. Rapporten kommer publiceras i början av 2023. Läs diskussionsunderlaget

Vad blir nästa steg?

Programmet Kreativa Europa utlyser regelbundet ansökningsomgångar för projekt i och utanför EU. Projekten kan till exempel bidra till interkulturell dialog och integrationen av flyktingar och migranter och ge konstnärer och publik med fysiska och psykiska hälsoproblem en röst.