EU-kommissionens prioriteringar för 2019–2024 är högst relevanta för beslutsfattandet på kulturområdet på EU-nivå och för de centrala temana för kultursamarbeten i EU.

Prioriteringarna är en del av EU:s övergripande politiska strategi. 

De är fortfarande högst relevanta för EU:s beslutsfattande på kulturområdet och för kultursamarbetets centrala teman.

Kommissionens sex politiska prioriteringar för perioden 2019–2024 är följande:

1. En europeisk grön giv: sträva efter att bli världens första klimatneutrala region
2. Ett EU rustat för den digitala tidsåldern: ge människor mer inflytande med en ny generation teknik
3. En ekonomi för människor: arbeta för social rättvisa och välstånd
4. Ett starkare EU i världen: arbeta för ett ambitiösare EU genom att stärka vårt unika och ansvarsfulla globala ledarskap
5. Främjande av vår europeiska livsstil: skapa ett jämlikt EU där alla har samma rättigheter och möjligheter
6. En ny satsning på demokrati i EU: vårda, skydda och stärka vår demokrati

• Läs mer om kommissionens strategiska prioriteringar

Med tanke på de kulturella och kreativa näringarnas viktiga roll för EU:s ekonomier och samhällen kan de bidra avsevärt till alla ovannämnda prioriteringar.

En ny europeisk agenda för kultur

Efter 2007 års europeiska agenda för kultur antog kommissionen 2018 den nya europeiska agendan för kultur för att ta hänsyn till kultursektorns utveckling. Den nya agendan och det åtföljande arbetsdokumentet utgör en ram för kultursamarbetet på EU-nivå. De båda dokumenten är inriktade på den positiva inverkan som kulturen har på samhället och ekonomin i EU och på våra internationella relationer. Agendan innehåller även förbättrade arbetsmetoder för EU-länderna, civilsamhällets organisationer och internationella partner.

EU-länderna definierar de viktigaste ämnesområdena och arbetsmetoderna för det politiska samarbetet på kulturområdet i arbetsplaner för kultur, som antas av Europeiska unionens råd.

Den nya agendan omfattar tre strategiska områden, med särskilda mål som motsvarar sociala, ekonomiska och externa dimensioner.

Den sociala dimensionen

Agendan syftar till att ta tillvara kulturens och den kulturella mångfaldens kraft att främja social sammanhållning och välfärd med målet att

• främja alla européers kulturella kapacitet genom att ge tillgång till ett brett urval av kulturella aktiviteter och möjligheter att delta aktivt
• uppmuntra till utbyten bland yrkesverksamma inom de kulturella och kreativa näringarna och avlägsna hinder för deras fria rörlighet
• skydda och främja kulturarvet i EU som en gemensam resurs, öka kunskapen om vår gemensamma historia och våra gemensamma värden och stärka känslan av en gemensam europeisk identitet.

Den ekonomiska dimensionen

I syfte att stödja kulturbaserad kreativitet inom utbildning och innovation och främja tillväxt och fler jobb ska agendan

• främja konstarter, kultur och kreativt tänkande på alla nivåer i formell och icke-formell utbildning och yrkesutbildning, liksom inom livslångt lärande
• arbeta för gynnsamma ekosystem för de kulturella och kreativa näringarna, tillgång till finansiering, innovationsförmåga och skälig ersättning till författare och upphovsmän, liksom främjande av sektorsövergripande samarbete
• främja de färdigheter som behövs i de kulturella och kreativa näringarna, inklusive digitala färdigheter, entreprenörsfärdigheter samt olika traditionella och specialiserade färdigheter.

Den externa dimensionen

Syftet är att stärka EU:s internationella kulturella förbindelser genom att

• stödja kultur som en motor för hållbar social och ekonomisk utveckling
• främja kultur och interkulturell dialog för fredliga interkulturella förbindelser
• stärka samarbetet i kulturarvsfrågor.

Den nya agendan bygger på erfarenheter från kultursamarbeten under de senaste tio åren och drivs av ett nära samarbete med EU-länderna och de berörda parterna, bland annat civilsamhällesorganisationer och internationella partner.

Arbetsplaner för kultur

EU-länderna fastställer sina prioriteringar för beslutsfattandet inom kulturpolitiken på EU-nivå i fleråriga arbetsplaner som antas i form av slutsatser från Europeiska unionens råd. Arbetsplanen är, tillsammans med den nya europeiska agendan för kultur och i enlighet med dess strategiska inriktning, ett strategiskt och dynamiskt instrument för kultursamarbeten i EU som tar fasta på den aktuella politiska utvecklingen och slår fast prioriteringarna, med beaktande av EU:s principer om subsidiaritet och proportionalitet.

Den aktuella arbetsplanen för kultur omfattar perioden 2023–2026 och innehåller följande fyra prioriteringar för det europeiska samarbetet om kulturpolitiken:

1. Konstnärer och kulturarbetare: stärka de kulturella och kreativa sektorerna
2. Kultur för människor: öka det kulturella deltagandet och stärka kulturens roll i samhället
3. Kultur för planeten: släppa loss kulturens kraft
4. Kultur för gemensamt skapande partnerskap: stärka den kulturella dimensionen i EU:s yttre förbindelser

Inom varje prioritering fastställs 21 åtgärder för kommissionen, medlemsländerna och rådets ordförandeskap.

Arbetsmetoder och förväntade resultat beskrivs noggrant (bland annat den öppna samordningsmetoden för expertgrupper).

Den aktuella planen bygger vidare på de kulturarvsåtgärder som EU vidtagit hittills, bland annat inom följande områden:

• Skydd mot klimatförändringar
• Naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människan samt olaglig handel med kulturföremål
• Konstnärers arbetsvillkor
• Kulturens roll för hälsa och välbefinnande
• Tillgång till kultur, kulturellt deltagande och demokrati
• Bibliotekens roll
• Kultursektorns gröna och digitala omställning
• Bebyggd miljö av hög kvalitet
• Internationella kulturella förbindelser, bland annat med Ukraina

Den aktuella arbetsplanen för kultur är EU:s fjärde och bygger på arbetsplanerna för 2019–2022, 2015–2018 och 2011–2014.

Europeisk ram för åtgärder för kulturarvet

EU-kommissionen föreslog den allra första europeiska ramen för åtgärder för kulturarvet i december 2018. Målet med ramen är att ta tillvara och bygga vidare på framgångarna med Europaåret för kulturarv 2018 och säkerställa en långsiktig effekt. 

• Läs mer om den europeiska ramen för åtgärder för kulturarvet.

En EU-strategi för internationella kulturella förbindelser

Under 2016 lade EU:s dåvarande höga representant och vice ordförande Federica Mogherini och kulturkommissionär Tibor Navracsics fram ett gemensamt meddelande om en EU-strategi för internationella kulturella förbindelser. Målet är att sätta kultursamarbeten i centrum för EU:s diplomatiska relationer med länder runt om i världen.

• Läs mer om EU-strategin för internationella kulturella förbindelser.