Dikten ”Zdravljica” skrevs 1844 av den slovenske poeten France Prešeren. Den publicerades dock inte förrän 1848, efter att censuren avskaffats i det habsburgska riket som en del av Nationernas vår. Dikten, som är skriven på slovenska, har påverkat utvecklingen av den slovenska identiteten och mer allmänt bidragit till att främja yttrandefriheten. ”Zdravljicas” betydelse blev tydlig 1944, då partisanerna som gjorde motstånd mot nazismen tryckte dikten på nytt, och under demokratiseringsprocessen på 1980- och 1990-talen som ledde till Sloveniens självständighet.

År 1991, i den nya Republiken Slovenien, valdes diktens sjunde vers till nationalsång. I versen uttrycks idealet om en fredlig samexistens mellan alla nationer. Ett citat från dikten finns både på den nationella sidan på 2-euromyntet och på ett minnesmonument som restes framför rådets Justus Lipsius-byggnad i Bryssel under det slovenska EU-ordförandeskapet 2008.

”Zdravljica” är representativ för 1848 och Nationernas vår, eller revolutionernas år, som var en viktig rörelse i Europas historia. Litteraturen, skriven på nationella språk eller minoritetsspråk, eldade på nationalistiska känslor och formulerade kraven på yttrandefrihet och slopad censur. Diktens författare, France Prešeren, har skrivit flera litterära verk som haft stor betydelse i den slovenska nationens framväxt via språk och litteratur, och den mest kända dikten innehåller dessutom en önskan om fred.

Dikten fick ett positivt mottagande och spreds i Europa från och med 1860- och 1880-talen genom översättningar i Tyskland och Skandinavien, och från mitten av 1900-talet tack vare översättningar till engelska. Den har en internationell anda som sällan förekommer i nationalsånger.